Gusums Bruk T4 – Kontorsstake av mässing 1800-tal
350.00 kr
Gusums Bruk T4 – Kontorsstake av mässing 1800-tal. Gusums Bruk T4 klassiska modell av kontorsstake av mässing trolig tillverknings-period 1800-tal. Antik mässings-ljusstake, kontorsstake från Gusums Bruk nr T4 trolig tillverkningsperiod 1800-tal. Klassiskt ljusstake för kronljus som har en löstagbar ljuspipa och är stämplad i botten ’Gusums Bruk T4′. Dekorativ, bruks-använd med patina av hög kvalitet. Retro, vintage och second-hand i fint skick. Dimensioner; 10 cm diameter, 10 cm hög.
Fri frakt inom Sverige vid köp från 600 kr :)
1 i lager
Gusums Bruk T4 – Kontorsstake av mässing 1800-tal. Gusums Bruk T4 klassiska modell av kontorsstake av mässing trolig tillverknings-period 1800-tal. Antik mässings-ljusstake, kontorsstake från Gusums Bruk nr T4 trolig tillverkningsperiod 1800-tal. Klassiskt ljusstake för kronljus som har en löstagbar ljuspipa och är stämplad i botten ’Gusums Bruk T4′. Dekorativ, bruks-använd med patina av hög kvalitet. Retro, vintage och second-hand i fint skick. Dimensioner; 10 cm diameter, 10 cm hög.
Om Gusums Bruk – Korta fakta
Mässingsprodukter – vad är äkta Gusums Bruk? Gusums Bruk började producera mässing och mässingsföremål 1661. Men det var först i slutet av 1870-talet som man beslutade att på allvar ta upp konkurrensen med främst Skultuna om ”massproducerade” produkter som ljusstakar, ljuskronor, vägglampetter, skrivtyg m.m. Denna produktion startade 1881 och försäljningen pågick fram till 1925. Vill du se 415 av dessa produkter så rekommenderar vi vår mässingskatalog. Råvaran kom naturligtvis från egna bruket. Dessa äkta mässingsprodukter från Gusums Bruk stämplades med ”GUSUM” eller ”GUSUMS BRUK” följt av artikelnumret (utan ”No” eller ”Nr”). Enstaka exemplar förekommer dock helt utan stämpel.
Gusums Bruk grundades år 1652
Gusum var tidigare säte för Gusums bruk, med en omfattande tillverkning av blixtlås och mässingsattiraljer. Bruket daterar sig från 1600-talet. Henrik de Try köpte skattegården Gusum och fick där den 2 november 1652 privilegier för ett järnbruk med masugn till styckgjuteri. Senare anlades ett mässingsbruk, med privilegier från 27 november 1661. Båda verken förföll dock. Järnbruket revs 1665 och mässingsbruket brann ner 1677, men återuppbyggdes och hade tidvis flera delägare.
Tillverkade knappnålar
I slutet av 1600-talet var Georg Spalding och hans svåger M. Westerberg delägare, och deras arvingar blev ensamma ägare av Gusums bruk i början av 1700-talet. Därefter anlades knappnålsfabrik 1742, järn- och stålmanufakturverk samt stångjärnsbruk 1821. De senare lades ner 1888. Däremot utvidgades mässingsbruket, och 1892 anlades ett metallduksväveri för alla sorters metallduk, däribland viror för pappersmaskiner. I början av 1900-talet hörde vid sidan av mässingsbruket nåltillverkningen till brukets mest kända, särskilt fabrikens egen säkerhetsnålsvariant ”gusums kul-nål”. Den bland allmänheten mest kända produkten är dock blixtlås, som började tillverkas år 1931.
Stark expansion i början av 1900-talet
Efter 1812 helägdes Gusums bruk av släkten Westerberg. Från 1875 tillhörde egendomen Gusums bruks- och fabriksaktiebolag. Företaget expanderade därefter kraftigt och kom från 1931 hos många bli synonymt med blixtlås. Då konjunkturen vände från 1970-talet, inleddes en systematisk företagsplundring av företaget. Brukets olika divisioner såldes och till slut gick Gusums Bruk AB i konkurs den 15 april 1988. Den sista tillverkningen på det äldre bruksområdet i samhället flyttade 1994, varefter området lämnades att förfalla, innan det revs under våren 2010.
Blixtlås på Gusums Bruk
Av de på 1980-talet försålda tillverkningsgrenarna levde tillverkning av viror kvar i Gusum till 2010. De sista resterna av blixtlåstillverkningen lämnade orten 1994. Kvar idag finns mässingsbruket, som redan 1966 flyttades till en ny fabriksanläggning vid Gräsdalen strax utanför Gusums samhälle. Mässingsbruket har alltsedan det såldes från Gusums Bruk 1987 haft ett flertal ägare. Idag är fabriken dominerande inom mässingsbranschen i Norden.
Fram till 1971 var Gusum huvudort i Ringarums landskommun, som då genom sammanslagning med Valdemarsviks köping bildade Valdemarsviks kommun.
Mässing i Sverige – Korta fakta
Karl IX kunde år 1607 förverkliga sina planer på ett svenskt mässingsbruk. Bakgrunden var att Sverige under Gustav Vasas och Erik XIV:s tid blivit starkt skuldsatt gentemot Hansan. Genom att förädla koppar till mässing skulle importen av mässing kunna minskas, exportinkomsterna ökas och därmed förbättra rikets ekonomi. Den man som konungen sänt ut för att finna en lämplig plats för ett mässingsbruk fann det optimala läget i en dalgång norr om Västerås i Västmanland. Närheten till Svartån för vattenkraft och till Falu Koppargruva var avgörande, dessutom fanns det gott om skog i området för träkolstillverkning. Platsens namn var Skultuna.
Samma ställe i dalgången
Idag, fyra sekler senare, ligger bruket fortfarande kvar på samma ställe i dalgången utmed den brusande Svartån precis som när det grundades år 1607. Skultunas förste arrendatorer var hitkallade mässingsindustrin i Tyskland och Nederländerna. De tog även med sig kunskapen att tillverka vackra prydnadsföremål som stora ljuskronor, den äldsta bevarade ljuskronan från Skultuna finns idag i Vårfrukyrkan i Enköping och daterar sig från år 1619. Resan genom århundradena har bitvis varit tuff och bruket har brunnit ner till grunden vid tre tillfällen, senast år 1913. Hela bruket har dessutom flutit iväg med vårfloden en gång. De vackra tegelbyggnader som bruket idag utgörs av till största delen är från slutet av 1800-talet men även äldre delar har överlevt.
Källa: Skultuna fabriker och Wikipedia och Gusums bruskmuseum
Här kan du handla fler fina mässingsprodukter >>
| Vikt | 0.284 kg |
|---|---|
| Dimensioner | 10 × 10 × 10 cm |
Du kanske också gillar …
Relaterade produkter
