Keramik från Utbynäs, Kortedala och Londonderry

Harry Tilgmann – Fantastisk keramik och samlarobjekt. Keramiker Harry Tilgmann, känd under keramikverkstadens namn Tilgman Keramik, föddes i Dresden den 2 mars 1904. Hans föräldrar Han var son till Hermann Hildor Ferdinand Tilgmann och Alma Mathilda Sjöblom utvandrade med en liten Harry till Helsingfors. Där växte Harry Tilgman upp, men redan som 15-åring blev han föräldralös. Det beslutades då att han skulle gå till sjöss under en period för att sedan återvända till Finland för yrkesutbildning på lantbruksskola. Efter fullbordad utbildning reste han till Australien där han kom att syssla med kroppskultur i en ”Life Save Guard Club”. Harry återvände så småningom till Helsingfors där han fortsatte sin utbildning, nu till sjukgymnast. Han tog sin examen i samband med världskrigets utbrott och skickades omedelbart ut för tjänstgöring i det Finska kriget.

Tilgmans keramik föremål. Foto: Eva Ström
Keramikvas – Blockvas 671 från Tilgmans Keramik detalj
Detaljer. Foto Eva Ström
retrocrafts_keramik_folkhemmet_keramik_vas_med_hankel_tilgmans_harry_tilgman_narbild_170183
Foto: Eva ström

Kom till Sverige direkt efter kriget

Harry Tilgmann kom till Sverige precis efter krigsslutet 1945. Han kom då att arbeta som idrottsmassör. På fritiden ägnade han sig åt konstnärliga arbeten i trä och lera och för dessa rönte han stor uppmärksamhet. 1948 beslutade han sig för att lämna yrket som massör och istället satsa på keramisk tillverkning i större skala. Tillsammans med dåvarande hustrun flyttar han till Utbynäs söder om Göteborg där han startar företaget ”Tilgmans Keramik”. 

Tilgmans kända djurfigurer. Foto: Eva Ström
Apa – Tilgmans keramik chimpans figurin
Tilgmans apa, figurin. Foto: Eva Ström
Tilgmans Noshorning figurin – Harry Tilgmans keramik index sida
Tilgmans noshörning. Foto: Eva Ström

Startar Tilgmans keramik i Utbynäs

Harry Tilgmann och frun startar Tilgmans keramik i Utbynäs utanför Göteborg år 1948. De första åren tillverkade keramikverkstaden främst djurfigurer, som idag är mycket m År 1953 anställdes Marian Zawadzki (1912-1978), en polsk flykting som hade kunskaper om sgraffitotekniken. Med denna teknik framställdes de produkter som Tilgmans främst förknippas med än idag

Marian Zawadzki börjar med sgraffito

Marian Zawadzki börjar experimentera med sgraffitoteknik. Sgraffito (från italienska sgraffiare, ”rista”) är en teknik där färg från underliggande lager tas fram genom att skrapar och ristar i ett överliggande färgskikt. Tekniken används bland annat inom målarkonst, arkitektur, keramik och glasmålning. Sgraffito, de ristade keramikföremålen, är den av keramik som verkligen kännetecknar Tilgmanns Keramik. De föremålen tillsammans med djurfigurerna har blivit mest uppskattade i Tilgmans stora produktion

Bilden visar Tilgmans 713 skålfat - Stort massivt havsblått 1960-tal detalj mönster
Tilgmans skålfat 713. Foto: Eva Ström

Fabriken flyttar till Kortedala

I slutet av 1957 flyttas produktionen till en ny fabrik i Kortedala och antalet anställda stiger till 25 personer. I mitten av 1960-talet har firman ca 80 anställda och en filial för tillverkning av halvfabrikat öppnas i Sollebrunn. Serietillverkningen av det gjutna och pressade godset är nu långt driven. I slutet av 1960- och början av 70-talet tillverkas produkter med lite mörkare och rustikare stil och några år senare, 1973, flyttar Tilgman tillverkningen till Irland. Under något år därefter levererades halvfabrikat från Londonderry till Göteborg där ett 15-tal personer slutbearbetar produkterna. Paul Harald Tilgmanns dör år 1974. Han är gravsatt i Tilgmanns familjegrav i Helsingfors. Strax efter hans död läggs verksamheten ned.

Marianne Tilgmann tar ett nytt grepp på 1980-talet

1987 startar svärdottern Marianne Tilgmann verksamhet i Göteborg under namnet Marianne Tilgman Keramik. År 2009 avförs bolaget ur handelsregistret 2009. Sedan dess har ingen tillverkning skett under Tilgmanns keramik. Kvar finns alla fantastiskt föremål. Här hos RetroCrafts hittar ett fint urval till salu >>

Källor: Signaturer och Wikipedia samt Facebookgruppen Tilgmans Keramik