Näver är naturens fantastiska material

Näverslöjd – Hos ismannen hittades näver. Redan för femtusen år sedan finns dokumenterad användning av näver. Den så kallade Ismannen, som hittades i Alperna på 1990-talet hade flera näverburkar i sin ägo, liksom pilar limmade med nävertjära. Egtvedflickan, som är ett av de bäst bevarade nordiska fynden från bronsåldern (cirka 1380 f. Kr.) , var också omgiven med näverföremål på sin viloplats i gravhögen.

Näver i arkeologiska fynd

I norra Norrland är keramik mycket ovanligt som arkeologiskt fynd. En teori är att man gjorde sina kokkärl i näver, men det saknas fynd som kan bekräfta detta. Däremot finns flera fynd från stenåldern där människor svepts i näver vid begravningen. Det gick också att tvinna rep av nävern, rep som blev starka och dessutom flöt på vattnet, vilket gjorde dem särskilt användbara vid notfiske. Nävern kunde också komma till användning vid sko- och klädtillverkning och vid långa vandringar kunde nävern svepas runt fötterna som skydd. Det fanns rentav ett längdmått, näver-skomil, som utgjorde den sträcka man kunde gå innan skonävret var utslitet. Näverskomilen var 10-20 kilometer lång. Nytagen näver är ren och har därför använts till förvaring, inte bara i tillverkade burkar och kärl utan också som täckning, till exempel av fisk som lagts i saltlake.

Vad är en näverkont?

Vad är en kont eller näverkont? Jo, det är en gammal typ av korg, försedd med remmar och avsedd att bäras som ryggsäck. Den är oftast rektangulär till formen, ibland med ett lock på övre kortsidan. Materialet är i de flesta fall näver men konten kunde även tillverkas av träspån eller andra korgmaterial. Konten användes vid bär- och svampplockning samt även mer allmänt som enkel ryggsäck.

Idag används näver framför allt som slöjdmaterial till näverslöjd, då föremål som korgar och julgransprydnader tillverkas. En ryggsäck av näver kallas kont. Näver används även till det gamla fäbodsinstrumentet näverlur och till att täcka tak, alltid som ett lager under andra takmaterial.

Näverslöjd främst i Norden och Ryssland

Näverslöjd är en främst i Norden och Ryssland vanligt förekommande form av hemslöjd som omfattar tillverkning av olika föremål med näver från björkar som huvudsakligt råmaterial. I Sverige har näverslöjd förekommit i Västmanland och Värmland, liksom i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland, samt bland nybyggare i norra Norrland. Den långa traditionen i norra Sverige har berott på god tillgång av kvistfri och slät björknäver.

Näver tas från björken vid Midsommar

Näver till slöjd brukar tas från levande träd. Oförsiktigt avlägsnande av barken runt hela björken kan leda till att trädet dör. Bäst fungerar det att ta nävern när trädet savar som mest, kring midsommar. Då skadas inte björkens tillväxtlager, kambiet. Materialet har använts i större eller mindre utsträckning över hela Sverige, eftersom björken är allmän överallt.

Framförallt är det glasbjörkens näver som är användbar för slöjdändamål, eftersom den är slät även på äldre träd. Nävern skördas i stora flak eller i långa remsor, beroende på vad nävern ska användas till. För flätning tas nävren i remsor i spiral runt stammen. På det sättet får man ett material som blir nästan skarvfritt. För burkar och kärl är det bättre att ta nävren i stora sjok.

Näverslöjd med olika tekniker

Det finns två grundläggande tekniker inom näverslöjd; endera skärs nävret till smala remsor som flätas samman eller så arbetar man med hela näverstycken i tekniker som påminner om svepteknik. Näver kan också användas som ett dekormaterial med tekniker som påminner om intarsia, vilket främst är vanligt i Ryssland.

Källa: WIKIPEDIA

Hos Sätergläntan hittar du kurser i näverslöjd >>

Här kan du handla fin näverslöjd >>